Samisk historia i Ådals-Liden

 

I Ådals-Lidens hembygdsbok berättar Paul Lundin om ”Lapparnas roll i bygden”. – Det var alltid med stor förväntan som byfolket mottog lapparna och deras renhjordar under deras vandring ned mot kustområdena. Det blev ett avbrott i den dagliga rutinen … och förhållandena var mycket goda om man får tro gamla sagesmän.

Men det står också att det fanns flera bofasta samer i bygden, de bedrev jordbruk eller arbetade med något hantverk. Yngre samer arbetade som drängar och pigor. År 1700 ska det ha funnits fyra bofasta lappfamiljer i enbart Forsås och 1756 skrivs en Lappfogde för socknen. (Lappfogde är ett gammalt namn på en ämbetsman som på regional nivå företrätt kronan gentemot samerna)

I gamla sägner är det också vanligt med trollande lappar som svingar sina förbannelser över alla som retar dem, Paul tar upp flera stycken, – man undrar om det ligger någon sanning i dessa sägner, eller om man ville ha en syndabock att skylla sina olyckor på.

Även Ådals-Liden hade en sockenlapp, en sockenlapp var förr en same som lejdes för inte så populära sysslor som hästslakt, som ansågs vara en hednisk syssla. I utbyte fick samen gratis mark. Hur det var med den saken i Ådals-liden vet jag inte. Men Paul omnämner att vid gamla Lapptorget i Forsås, bodde vid sekelskiftet den siste sockenlappen Johan Nilsson, en välkänd figur, anlitad att ta död på utlevande katter och hundar. Inga hästar alltså.

Bert-Ove Viklund berättar i en artikel I Byabladet (nr 1. 2012) om sitt arbete med arkeologiska inventeringar av samiska härdar, bland annat i Ådals-Lidens socken. Artikel finns att läsa i en PDF-fil här nedan. Han skriver om en härd blivit visad för honom av Lasse Englund, och det är troligtvis är en härd som Paul Lundin omnämner i hembygdsboken med hänvisning till en av Pelle Molin uppteckningar. Stället där härden är heter Lapphällorna på Västanbäcksskogen.

Paul tar upp flera ”naturnamn” som finns inom socknen med sameanknytning. Som att vi har flera lappmyror, påminnande om att där höll de till med sin buffring och sina renhjordar, Lappknösen (Lilltjärnmyren) Lappåsen (invid Oxsjön) Lappbäcken (västa Söderfors) Lappmyrhöjden (uppkallad efter Lapp-Nilas Björnstrid) Lappstenen (en sten vid Långmon i Holafors, (där enligt sägen en lapp sak ha blivit mördad och nedgrävd) Lappudden och Lapplatsen i Forsås, och många fler.  Ett annat omtalat ställe är Lappholmen eller kyrkholmen i Fjällsjöälven. Där Ritzén bland andrar påstår att det ska ha legat ett lappkapell, kanske en plats för en arkeologisk undersökning.

 Läs Bert-Ove Viklunds artikel ”Det samiska rummet” !  klicka på länken ?attachment_id=808 

Britt-Inger Lidström

This entry was posted in Allmänt. Bookmark the permalink.

Comments are closed.