Pär Andersson & Astrid Theselius

Konstnärsparet från Lidgatu.

Pär gick tyvärr bort i februari i år, 2015.

På Lidgatus hemsida kan ni läsa mer om Pär och Tesse. http://lidgatu.com/perotesse.htm

Även Anita Berglund har skrivit om paret i sin blogg http://smulansblog.blogspot.se/2006/08/en-stor-kyrkomlare.html


Minnesord Publicerad 2015-04-02, Allehanda (TÅ) Med anledning av Pär Anderssons död.

Minnesord: ”En fin man med varmt pliriga ögon har gått ur tiden”

Konstnären Pär Andersson född 12 december 1926, somnade stilla in i Näsåker uti den 18 februari 2015. Hans närmaste är hustrun och konstnären Tesse (Astrid) Theselius, fem barn och tolv barnbarn.

Pär växte upp i Skellefteå och började 1944 som 17-åring på Konstfack i Stockholm. Från start medförde han två redan väl brukade redskap, i ena handen penslarna och i den andra bibeln. Under Konstfackåren träffade han Tesse, som han levde med i ett starkt och kärleksfullt förhållande livet ut. Pär fick 1948 Konstfacks stora stipendium för studier hos André Lhote i Paris. Han antogs 1951 vid Konstakademien, där hans intresse för samarbetet mellan konst och arkitektur breddades och fördjupades under Olle Nymans ledning. Det kom att prägla mycket av Pärs konstnärliga engagemang vad gäller offentliga rum och inte minst kyrkor.

Några år efter studierna vid Konstakademien blev Pär lärare på Konstfack (1959-72) och överlappade där med sin kollega Nisse Zetterberg. Efter någon tid tog Pär över som huvudlärare i muralmåleri efter Zetterberg.

Pär och Tesse flyttade 1979 från Djursholm utanför Stockholm till Lidgatu utanför Näsåker. Här fann Pär ett eftersökt måleriskt landskap, som han språkade med och fångade i ett akvarellmåleri som fick ett långt större utrymme i och med flytten till Lidgatu.

Pärs konstnärliga verksamhet avspeglas i ett 40-tal separatutställningar och i det närmare 100-talet offentliga uppdrag han genomfört, omfattande allt från hela rumsgestaltningar till färgsättning, enstaka byggnadsanknytna bildverk, glasfönster och mycket annat. Pär var sedan 1973 ledamot of Konstakademien.

Det har skrivits mycket om Pärs konst, kanske senast i Bo Sylvans bok ”Pär Andersson”. Konsthistorikern Staffan Cullberg skrev följande om Pär i Konstrevy, 1969: ”Pär Andersson gör något annat: stilla och försynt bryter han ner de hiskeliga måtten, monumentaliteten krymper, väggarna närmar sig och öppnar sig i vänlig lövskugga och fina äventyr. Det verkar som om han har ett ovanligt oneurotiskt förhållande till beställarsituationen. Han är konstfärdig som en gammal bygdemålare och okonstlad, oauktoritär, i förhållande till den som ska använda rummet. Han står på deras sida.”

Med Pärs död avslutades ett långt och rikt familjeliv med Tesse, barnen, hem-miljön och landskapet i centrum, också som den ständigt återkommande motivkretsen i Pärs aldrig avslutade spörjande över livet och skapelsen. En fin man med varmt pliriga ögon har gått ur tiden.

Jan Backman och Birger Boman

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *