”Rorspiggen” Vendblad

vendbladJag hittade ett gammalt fotografi av en skäggig gubbe. På baksidan står: Anders Gustaf Vendblad, kallad ”Rorspiggen” som skötte färjan i Forsnäs en lång följd år.

I anteckningar av Johannes Kallin hittar jag även en kladd där han har skrivit till, troligen Tidningen Nord-Sverige och berättat om denne originelle man.

Om Wendblad, Johannes Kallins anteckningar från 1939.

För en tid sedan hade allas vår vän Olaus Pennskaft* skrivit ett brev från Forsnäs horisonter och bland annat omtalat den originelle färgmannen Wendblad och jag ska med några ord bidra med några minnen från hans verksamhet.

Hans födelseår är mig icke bekant men i in- och utflyttningsboken för Ådals-Lidens församling för 1870-talet, finns antecknat: Arbetaren, förre sjömannen Anders Gustav Wendblad från Öregrunds stadsförsamling med inskrivningsort Forsnäs 8/11 1876.

Wendblad hade varit sjöman från unga år och som matros på en fyrmastar seglat långa färder i alla hav och efter varit borta i många år ställde skutan sin stäv mot Norden en stormig november och kommen in i Kattegatt slungades skeppet som en boll på vågorna. Wendblad måste enligt order av Kaptenen ge sig upp i masterna för att bärga seglen, som under den svåra stormen slitits loss från sina förtöjningar. Det var under detta arbete som wendblad under en doppning av skeppet slungades ut i de upprörda vågorna. En kamrat till wendblad som arbetade på däck såg wendblads förlisning samt fick tag i en vidfäst lina försedd räddningskrans och slungade den överbord till den nödställde som i sista minuten blev räddad ombord. Denna händelse torde ha varit vändpunkten i Wendblads liv, för när skutan löpte i land i Göteborg avmönstrade han samt tog avsked av sjömanslivet. Och som förut sagts, ställde Wendblad sin färd till stornorrland som under 70-talets goda tider lockade sörlänningen hit upp. Wendblad som slog sig ned i Forsnäs levde och verkade på samma plats tills han dog den 19/11 1913. Medan han var sjöman hade han lärt sig konsten att fläta och den konsten utnyttjade han genom av läder fläta och förfärdiga piskor som han på vintrarna gick omkring till hästägare och sålde till 1,50 per styck.

Wendblad blev färgroddare vid Forsnäs färgställe som vid den tiden var mycket trafikerad eftersom det icke fanns någon annan landväg mellan Ådalsliden och Ramselebygden än att fara den stora omvägen Imnäs – Nordantjäl för att nå Ramsele kyrkbygd. Wendblad hade en liten stuga knappt fem alnar i fyrkant nere vid älven och jag minns första gången jag som pojke skulle över ån vid Forsnäs färgställe och ropade till färgmannen som då kom ut genom den låga dörren ner mot färgbryggan. Då klappade nog ett litet gossehjärta fortare än vanligt, han ingav respekt med sin grova gestallt och karriäristiska långa skägg som lämnade endast en liten del av ansiktet.

På 1890-talet hände det att när Wendblad satt i sin lilla stuga vid den öppna spisen sent en höstkväll så han fick höra att någon ropade på andra stranden och något lomhörd som han var gick han ut på bryggan och ropade – ska det va färja eller båt? ”Bää” svarades det – Jasså, det ska vara färja, ropte Wendblad tillbaka. ”Bää” fick han till svar, – Ja jag kommer, skrek Wendblad och lösgjorde färjan och rodde över ån. Färjan hade knappt stött emot landbryggan förrän en väldig bock hoppade ned i den med ett gladeligt ”bää”. Wendblad blev så arg så han rodde bocken till den andra sidan av ån.

* en annan skribent som skickade in historier till tidningarna, som han gick i trakterna och samlade in.
 

saraudden_forsnäsEtt senare fotografi av ”Saraudden” Färjstället i Forsnäs.

(Ni som känner igen Vendblad, så har jag för mig att Paul Lundin har skrivit om honom).

 

This entry was posted in Byar, Forsnäs, Johannes Kallin. Bookmark the permalink.

Comments are closed.